Tag: 2022
-

Fresh (2022)
Spännande och relativt engagerande för stunden. Något utdragen och förutsägbar, dock.
-

Barbarian (2022)
Vilken jävla resa.Där är vissa aspekter av storyn som jag inte tyckte funkade, men jag älskar skräckfilmer som hela tiden balanserar mellan absurditet och komik.
-

The Black Phone (2022)
Ju mer jag tänkt på The Black Phone i efterhand desto mer besviken inser jag att jag blev av den. Till en början kändes det som en övernaturlig variant av Prisoners (2013) men den här kändes mest full av halvbakade idéer med ett otroligt lamt slut. Den börjar starkt och tappar snabbt.
-

Nope (2022)
Nästan en fullpoängare som tappar mig liiite mot slutet. Hela resan tills dess var rolig, obehaglig och gripande som fan. En av få filmer i vuxen ålder som faktiskt fått mig att känna någonting. I skräckväg, då. Michael Wincott är också ett rent fullkomligt jävla nöje att återse.
-

Smile (2022)
Vilken tafflig jävla film.Den kopierar handlingen och atmosfären från The Ring och andra liknande curse/skräckfilmer utan någon som helst egen eller unik idé.
-

Prey (2022)
Effektiv och simpel story (+ starkt manus) med starka karaktärer och snyyyyyyggt foto – definitivt inte vad jag förväntade mig av en Rovdjuret film.Bravo.
-

Pearl (2022)
Ho-Lee-Fuck.Detta är en uppföljare till X som utspelar sig X antal år innan, (öhö) men.. wow. Jag tittade på X när den kom (tidigt 2022) men har svårt att minnas mycket från den – Pearl däremot är så nära man kan komma ett mästerverk. Mia Goth är GOAT. Uppföljaren till Pearl sägs komma iår men…
-

Terrifier 2 (2022)
Fullkomligt utmattande film som INTE behöver vara 2h30min lång.Det går att beundra vissa delar av filmen (samt den första) ur ett filmmakarperspektiv men inte mycket mer än så.
-

Violent Night (2022)
Ensam Hemma + Die Hard = allt du behöver veta.Den hade kunnat vara 20 minuter kortare, men det var fullt duglig underhållning medans det varade.
