Filmprotokoll

Besättningen på ett fartyg från Rumänien till England finner att de bär på en mycket hungrig last.

Från André Øvredal, regissören bakom de väldigt bra Trolljägaren (2010), The Autopsy of Jane Doe (2016) och Scary Stories to Tell in the Dark (2019) så kommer här en film som inte var särskilt bra. Alls.

Så. Dracula vaknar och börjar suga i sig blod om natten, ett offer i taget, tills hans ankomst till London närmar sig. Inga konstigheter där. Det är filmen, liksom.

Alla karaktärer på skeppet är och förblir passiva genom hela resan, och gör aldrig något för att driva handlingen framåt eller påverka deras öden. Vid ett tillfälle så letar de upp Draculas sovplats i lastutrymmet, men sen gör de ingenting med den informationen i efterhand. Det låter kanske bisarrt eller som att jag missade något, men jag såg om filmen och nej? De glömmer helt bort det i nästföljande scener! Ett tag senare gör de upp en plan för att besegra Dracula men bestämmer sig för att vänta – helt utan anledning – tills det blir natt för att utföra planen, trots att de vet om att han bara är aktiv under nattetid..?

Min största besvikelse är också hur de skildrar Dracula. Ingen personlighet någonstans utan beter sig bara som en hund som jagar bilar. Inga fiffiga silhuettbilder och lek med skuggor som i Nosferatu (1922) heller. Ingen lekfull kreativitet. Bara en jävligt taffligt datoranimerad vampyrdesign som ser helt viktlös och oförankrad ut.

Väldigt svag 2/3.